Är AI släktforskarens bästa arkivassistent?

Jag testade Riksarkivets nya MCP-server

Det händer saker i skärningspunkten mellan släktforskning och AI just nu, och den här gången är det Riksarkivet som tagit ett stort kliv. De har startat en så kallad MCP-server, som verkligen kan ge oss som forskar en ny öppning till den guldgruva som arkiven kan vara. Jag var förstås tvungen att sätta mig ner och testa den ordentligt. Häng med, för det här vill du inte missa.

Först: vad är egentligen en MCP-server?

Som du vet kan vi fråga AI om saker och så går den ut på nätet för att finna svar . Nätet ger inte alltid svar och i många fall hittas felaktiga uppgifter eller så hittar AI:n helt enkelt på ett svar till oss. Det vill vi inte ha! Och rätt hanterad ger AI dig riktiga svar. En MCP-server ger AI muskler att ge dig bättre, djupare och mer korrekta svar. Men vad är det för något? MCP står för ”Model Context Protocol”, vilket är helt obegripligt för oss vanliga användare, så strunta i det tekniska namnet!

Tänk på servern som en extra verktygslåda som du kopplar till din AI-assistent. Riksarkivets låda innehåller verktyg för sökningar i kyrkböcker, domböcker, soldatregister, sjömanshusens rullor, tullräkenskaper, geografiska lexikon och mycket mer – allt det som annars ligger utspritt i olika databaser och oåtkomligt för vanliga webbsökningar

Och det bästa? Du behöver inte lära dig ett enda tekniskt kommando. Du pratar bara med AI:n på vanlig svenska, som med vilken forskarkollega som helst. Så här sammanfattade min AI-assistent (jag använder Claude.ai) själv hur det går till:

"Du ställer bara din fråga på vanlig svenska, så väljer jag rätt verktyg åt dig och går iväg för att söka rätt på uppgifterna bland Riksarkivets alla arkiv."

Det är hela grejen. Du frågar och AI:n väljer rätt register, gör sökningen mot Riksarkivets alla resurser och berättar för dig om träffarna och vad de betyder. Borta är de knöliga sökningarna i Nationella Arkivdatabasen med hundratals träffar som vi inte vill traggla oss genom.

Så vad kan man då göra? Här är vad jag upptäckte

Jag bestämde mig för att prova några av de olika forskningsfrågor jag haft i min egen forskning genom åren – medvetet valda för att testa skilda frågeställningar och se hur MCP:n hanterade dem. Och resultaten var både imponerande och lärorika.

AI:n hittar rätt arkiv åt dig – snabbt. Jag är intresserad av mina släktingar som var handelsmän i Härnösand på 1600-talet. Jag frågade därför var jag kan hitta uppgifter om vilka som betalade tull vid Stockholms tullar på 1600-talet. AI:n landade i rätt sorts källa, ända ner på volymnivå. Och den räknade upp i vilka arkivvolymer svaren kan finnas, med länkar till Riksarkivets arkivförteckningar. Bara för mig att beställa fram och besöka arkivet för att läsa.

Det är kärnan i hela samarbetet med vår AI-assistent, tycker jag. AI:n är en fantastisk stigfinnare i arkivdjungeln, men det är fortfarande vi människor som läser handstilen och tolkar källan.

AI:n avslöjar dolda strukturer. Jag har en sjöman som seglade på Medelhavet på 1760-talet och skeppet kan ha avsatt spår i arkiven hos de svenska konsulaten. När jag frågade om vilka svenska konsulat som fanns kring Medelhavet på 1760-talet fick jag ett uttömmande svar. Men AI:n gav mig även en insikt som jag annars lätt hade missat: samma sorts material kunde ligga på flera helt olika ställen i arkiven! Det hade jag knappast hittat själv!

Lärdom: "Missar man det andra spåret tror man lätt att det 'saknas arkiv', när räkenskaperna eller namnlistorna i själva verket finns i ett annat arkiv."

Sådan information är guld värt! Det är precis den typen av arkivkunskap man annars bygger upp under år av trägen forskning.

AI:n geolokaliserar och kartlägger på ett ögonblick. Jag testade att fråga om källor till en anfader som var skrivare vid Vifors bruk på 1600-talet. På nolltid hade AI:n placerat bruket i rätt socken, kopplat det till rätt ägare, tagit fram kyrkoarkiv och mantalslängder med årsspann samt tipsat om företagsarkiv att söka vidare i. Samma sak med en länsman i Överlännäs – vips låg rätt tingslag, rätt häradsrätt och referenserna till arkivvolymerna framför mig.

Värdefulla insikter

Testet visade att Riksarkivets nya MCP-server verkligen öppnar upp arkivens guldgruva. Men viktigt att tänka på: AI är ingen trollstav. Den är en fantastisk assistent, men det är DU som är forskaren!

Ett exempel som fastnade: jag bad om källor om min anfader Lars Thunman, en skeppare i Stockholm. AI:n hittade faktiskt en Lars Thunman i sjömanshusregistren – men fel person, från fel trakt och fel tid. Inget hittades om min Lars Thunman. Och så kom en formulering som varje släktforskare borde brodera på en tavla:

"Ett nollresultat betyder inte att din Lars Thunman inte funnits – bara att han finns i en lucka i det digitaliserade."

Precis så. Viktiga dokument som inte är inskannade och indexerade syns inte för AI:n – men de finns ändå därute, i arkiven. Och AI-assistenten kan föreslå i vilka arkiv du bör leta.

Vi lever i en spännande tid

Min slutsats efter en eftermiddags flitigt testande? Riksarkivets MCP-server är inte en maskin som forskar åt oss – den är en kreativ grävande assistent som pekar oss rätt. Den hittar vägar in i arkiven, kartlägger och förklarar sammanhangen för oss. Den kan spara oss timmar av letande. Men den ersätter varken vår läsning av de gamla handstilarna eller vår källkritik. Det är du som är släktforskaren, AI är din assistent!

Med andra ord: AI frigör tid för precis det roliga forskande vi älskar. Och det är väl ändå det bästa som kan hända en nyfiken släktforskare?

Vill du prova själv? Du behöver ett betalabonnemang hos Claude eller ChatGPT. Då kan du skapa en connector mot ”Riksarkivets MCP”. Ställ en av dina egna forskningsfrågor – och se vart resan bär!

Riksarkivets information om hur du kopplar upp deras MCP-server finns här: https://riksarkivet.se/resurser/testa-riksarkivets-nya-ai-integration